Petäjärvi Anttila fänriksboställe

Utsikt över en del av Petäjärvi sjö från Petäjärvivägen söderut. Anttila återfinns en
 bit in på andra sidan sjön, det är i själva fallet fråga om en stor udde.

Följande faller i någon mån utanför ämnet Kirsti gård i Esbo, men eftersom farfar Karl Erik i sina tidigare hågkomster skriver om släktens ursprung...

"Johan Fredrik Segersven och hans förfäder hade varit arrendatorer på Anttila kronoboställe i Kyrkslätt i tre generationer. Sedan kom konsul Kiseleff till Oitbacka och Sjökulla Kaunala Vesterkulla, alla i Kyrkslätt kommun, och där låg Anttila i omedelbar närhet och då ville Kiseleff också ha Anttila under sitt kommando..."

...så faller det sig naturligt att ta sig en titt på detta Anttila boställe i norra Kyrkslätt. Den i citatet omnämnde konsul Nikolai Kiseleff, industriman från Helsingfors, hade köpt fastigheten Oitbacka som tidigare hört till Esbo gård år 1859 och satt igång med att bygga sig en nätt liten herrgård av det hela. Sonen Feodor Kiseleff, konsul även han, fortsatte med trädgårdar, orangeri och en rejäl ladugård, och det är förvisso denne Feodor som satte igång händelsekedjan som förde Segersvenarna till Kirsti i Esbo, när han strävade till att ta ägorna i ett fastare grepp och lösa ut arrendatorerna i Petäjärvi.

Petäjärvi med Näseudden i nutid, Anttila uppe i mitten vid bollen med en vimpel som markerar ett
fynd från stenåldern. Det i sig är kanske inte relevant, men Museiverkets forminneskarta visade
sig i övrigt vara lämplig att söka på.

Anttila militie boställe, i vissa dokument specificerat till fänriks boställe, låg alltså på en stor udde i Petäjärvi sjö i norra Kyrkslätt. 

Utsnitt av karta från 1774. Gårdscentum utmärkt med ljusrött. Det ser ut som att Anttila boställe delade
gårdstun med Nikula kronohemman, det vill säga, de utgjorde bebyggelsen i Petäjärvi by.
Lantmäteristyrelsens arkiv.

 

Utsnitt av textdelen till samma karta som ovan.

Så mycket mer än såhär fanns det inte att komma med, åtminstone så här långt. Inom släkten finns det inte särskilt mycket bevarat från tiderna vid Petäjärvi och några fotografier har jag inte stött på, tills vidare i alla fall.

Utsnitt av karta från 1850. Lantmäteristyrelsens arkiv.

Ett stort tack till Yrjö Kotivuori på Riksarkivet för hjälp med kartsök.

Anders Segersven